Hörrni tjejer, ni vet det där konstiga som brukar hända, alltid när man har som minst pengar för att kunna göra någonting åt det. Ni vet vad jag pratar om - att ALLT i sminkväska tycks ta slut exakt samtidigt! Mascaran är torr, foundationen är slut och rougen är krossad - you know?
Ja, nu när jag har lyckats förmedla den mentala bilden och fått er att tänka "Ja, I knoooow! Sjukt irriterande!" så tänker jag bara säga: Jag ÖNSKAR att det vore så just nu! Om det bara hade varit mitt smink som tog slut så hade jag varit nöjd, kanske rent av tacksam.
Som det är nu så svämmar min lilla sminkväska över av alldeles för mycket produkter. Men det som faktiskt tycks ta slut (läs: gå sönder) är alla mina tekniska prylar!!
Det började med att min fina, dyra mobil blev stulen.
Jahapp, då fick jag nöja mig med en gammal sketen rackare, utan touchskärm och med en ljudnivå som är skrämmande låg och inte ens i närheten av tillräckligt för att jag ska kunna använda mobilen som väckarklocka. Dessutom är det en obstinat jävel med inslag av narkolepsi för rätt var det är så går det inte att göra ett dugg på den, den liksom låser sig. Och ibland så bestämmer den sig för att bara självdö och vägrar att låta sig slås på igen om man inte låter den vara död i minst en kvart.
Ja, det var alltså där det började.
Efter det så har även min lilla laptop bestämt sig för att även den lider av narkolepsi och inte vill hålla sig vaken i mer än 3min såvida man inte matar den konstant med ström. Så mycket för en "bärbar" dator....
Sen var det min digitalkamera. Den går inte att zooma med längre, varken när man ska ta en bild eller när man vill zooma in i en bild som man har tagit. Och zoomfunktionen var lite av en nyckelfunktion på den här kameran då den av någon konstig anledning alltid fick saker att se ut som om de var dubblet så långt bort än vad de egentligen var. Och ja just det, slutarögat vill inte riktigt öppna sig heller så det måste jag peta upp manuellt varje gång. Okej, jag köpte den i slutet på 06 så den börjar bli lite gammal och den har fått vara med om en hel del, men va fan! Don´t give up on me now!
Och sist men absolut inte minst, snarare det som jag finner som jobbigast, är att min älskade, älskade plattång har gått vidare till de sälla jaktmarkerna. Den finns inte längre ibland oss.
Den var en del av mitt dagliga liv (och ett absolut måste när det var dags för fest) under 7års tid. Och den var plikttrogen må ni tro! Blev varm på två röda och gjorde håret platt i flera dagar efteråt. Men de senaste 2åren har den varit lite nött i ledningen så jag har ju anat mig till att den inte mått så bra. Och så för nån månad sen, när jag höll på att göra mig iordning för fest och satte i kontakten, drog den 2ggr genom håret så sa den bara "Poff" och var död. Stendöd. Den liksom drog sitt sista andetag och gav upp. Det var en tung dag för mig ska ni veta...
Mamma försökte muntra upp mig genom att erbjuda mig hennes plattång. Jag tackade och tog emot. Pluggade in den men märkte fort att den behövde långt mer än 2s på sig för att bli varm men tänkte inte döma den för det. Vissa av oss behöver lite längre tid på att få saker gjort än andra bara.
När jag ansåg den tillräckligt varm drog jag den genom håret ooooch: ingenting. Absolut ingenting. Den enda effekten den hade var att den slet av en massa hårstrån varje gång jag drog den genom håret vilket iaf inte jag anser vara direkt önskvärt. Nej, helt seriöst så tror jag att jag hade fått plattare hår om jag hade tagit två böcker och dragit håret mellan dem, så dålig var den här plattången. Så sedan dess har det varit trollungehår mig. Fabulous! Eller inte...
Men ja, som sagt, jag önskar att det var sminket som hade tagit slut, det hade varit fan så mycket billigare att fixa :s
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar