Helena - det här inlägget innehåller en beskrivning av blod, du kan sluta läsa nu om du vill..

Skar mig i fingret idag när jag var på jobbet. Det gjorde ont. Det blödde. Mycket. Det blöder alltid mycket när man gör illa sig i fingrarna har jag märkt. Och eftersom att jag dessutom har min blodsjukdom (Von Willenbrand - fancy fancy! Illa det där förresten, att ha en sjukdom som har mer klass än en själv...) så blöder jag extra länge. Det vill liksom inte sluta. Och jag har ju inte tid att stå och vänta på att det ska sluta blöda så jag kan fortsätta med mina arbetsuppgifter. Så det blev till att slänga på ett plåster. Och sen ett nytt plåster. Och sen ett tredje plåster med en plasthandske utanpå. Då gick det att arbeta igen. Typ.

Kom fram till att med plåster på toppen och gummi runt snoppen, nej vänta! Handen var det ja, gummi runt handen, så tappar man känseln. Man blir av med all finmotorik. Allting känns konstigt och fingret vill inte lyda.

Så ja, idag har jag fått ny förståelse för alla killar som vill ha sex utan kondom för att det "inte känns lika bra". Brukade tycka att det var trams, jag menar, 1mm gummi, kan det göra någon skillnad??
Men om jag kände skillnad på mitt pekfinger - vad gör då inte boysen på lille Petter-Niklas liksom?

So from today on, let me just say: "I hear you my brother, I hear you"